Frågor och svar om tunnelbana till Älvsjö

Den nya linjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö får färgen gul och byggs för att möjliggöra tiotusentals nya bostäder, avlasta befintlig kollektivtrafik och göra det enklare att resa mellan centrala och södra Stockholm.

Klicka här för att se filmen om Gul linje.

Den nya linjen får stationer i Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östbergahöjden och Älvsjö. Stationerna i Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg och Älvsjö planeras så att resenären ska få smidiga byten mellan den nya linjen och befintliga stationer för tunnelbana, pendeltåg och bussar.

När vi ska bygga ny tunnelbana görs ett omfattande utrednings- och planeringsarbete. Vi tittar bland annat på framtida stadsutveckling, trafik- och reseanalyser, och tekniska förutsättningar. Vi för även dialog med olika intressenter och de som bor där vi planerar att bygga. Flera olika sträckor har undersökts och den valda sträckan är den som möjliggör flest nya bostäder och som skapar bäst nytta i förhållande till inverkan på miljö och viktiga naturvärden.
I Lokaliseringsutredning (2021) kan du läsa mer om valet av sträckning.

När gul linje planeras gör vi det möjligt att bygga ut tunnelbanelinjen vid framtida politiska beslut. I dag finns inga beslut på att förlänga linjen.

Många nya bostäder planeras längs linjen och fler resenärer ska kunna resa med hållbar kollektivtrafik. Linjen ger smidiga bytespunkter, vid exempelvis vid Liljeholmen och Årstaberg, mellan olika trafikslag. Från centrala Stockholm kan resenärerna via Fridhemsplan ta sig söder ut utan att passera T-centralen där det är trångt.

Vi har studerat möjligheten att bygga ihop den nya linjen med röd linje och med tåg till Skärholmen utifrån flera aspekter så som bergteknik, geoteknik och hur resandet påverkas. Detta har varit underlag inför beslut i lokaliseringsutredningen.  

Att bygga ihop tunnelbanan med övriga nätet ger en komplex anläggning att bygga samtidigt som risken för störningar ökar på röda linjen när tåg från linjerna ska blandas. En fristående gör det möjligt att bygga efter dagens resvanor och ny teknik.

Det kommer att ta cirka 10 minuter att åka mellan Älvsjö och Fridhemsplan. I snitt tar det cirka 2 minuter mellan varje station.

Enligt våra beräkningar är det ungefär 75 000 resenärer per dygn och drygt 10 000 under förmiddagens maxtimme år 2050.

Planeringen av en ny tunnelbanelinje till Älvsjö har pågått sedan 2020 och beräknas ta cirka 5 år. Byggstart planeras till 2025 under förutsättning att nödvändiga tillstånd är klara. När spaden sätts i marken är byggtiden cirka 9 år.

Gul linje får stationer i Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östbergahöjden och Älvsjö. På sidan "De nya stationerna" kan du läsa mer om varje station och var tunnelbaneuppgångarna hamnar.

Hissar ger resenären en kort restid och smidigare resa mellan markyta och plattform. Resan tar 20– 30 sekunder från att dörrarna stängs tills att de öppnas. Även byggskedets omfattning minskar, det tar kortare tid att bygga stationerna jämfört med att bygga rulltrappsschakt i varje ände av stationen. Stationerna på gul linje får 5– 8 hissar, undantaget Fridhemsplan.

Läs mer och se illustrationer av hissarna här.

Linjen går under Mälaren och nära tätbebyggda områden. Linjen byggs cirka 40-70 meter under markytan.

Ja, Stockholms långa tradition med konst på stationerna fortsätter med Gul linje – liksom för alla andra tunnelbanestationer som vi håller på att bygga. Den konstnärliga utformningen gör resan till något mer än en transport mellan två platser. Den kan engagera, stimulera, väcka nyfikenhet... Den fyller dessutom en viktig funktion för orientering och trygghet. Också den som inte är så bra på att läsa eller har ett extra behov av trygghet genom igenkänning ska klara sig bra i tunnelbanan.

Läs mer om konsten i nya tunnelbanan.

Det är ännu inte bestämt vilka tåg som ska trafikera Gul linje. Det blir självkörande tåg på sträckan. Och det kommer att upphandlas längre fram.

Tågen i tunnelbanan behöver tvättas, städas och repareras, så att alla vi som reser med tunnelbanan kan åka i hela och rena vagnar. Det här görs i en depå. I depån finns det också uppställningshallar där tågen kan parkeras när de inte är i trafik.

Depåer finns längs med grön, röd och blå linje. Tunnelbana till Älvsjö ligger mellan två linjer. Tillgången till verkstads- och uppställningsplatser är begränsad och signalsystemen i depåerna skulle behöva byggas om vilket är kostsamt (röd och grön linje har olika signalsystem). Var linjens depå ska ligga utreds under 2023.

Den nya depån planeras att byggas i Älvsjö industriområde.

Läs mer om gul linjes depå här.

Planeringen av den nya linjen startade 2020. Arbetet är i tidigt skede och om alla tillstånd finns beräknas byggstart till sent 2025. Byggtiden uppskattas i dag till cirka 9 år.

Projektet befinner sig i ett tidigt skede och exakt hur utbyggnaden ska genomföras är inte klart. Att bygga tunnlar går inte obemärkt förbi, och närområdet kommer att påverkas under längre perioder av byggskedet. Vi informerar löpande om hur planeringsarbetet går framåt och vi kommer kunna vara mer detaljerade ju närmare vi kommer byggstart.

Under beslut och handlingar kan du ta del av material som tagits fram under samrådet.
Beslut och handlingar
I foldern som togs fram för samrådet i juni 2024 så är de planerade arbetsområdena markerade: Tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö

Innan spaden sätts i marken planeras ny infrastruktur noggrant för att linjen ska få så stor nytta som möjligt. Tunnelbanan till Älvsjö går från Fridhemsplan genom tätbebyggda områden och stadsdelar som ska utvecklas vilket gör att vi behöver ta hänsyn till vad som finns ovan och under mark, samt vad som planeras att byggas. Vi planerar även för en ny depå längs sträckan. Omfattande undersökningar görs för att få tillräckligt med kunskap. Det är allt från analyser av resvanor till undersökningar om vad som finns under mark. Byggnader, natur, kultur och annat som finns ovan mark inventeras och vägs in i planeringen.

Den nya linjen utformas med minsta möjliga påverkan på människa och miljö, samtidigt som byggandet ska ske så smidigt som möjligt.

Läs mer om planeringsfasen: Så planerar vi

Planeringen följer en lagstadgad process och resulterar i en järnvägsplan och miljötillstånd för bland annat vattenverksamhet. Planen innehåller en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska utreda miljöpåverkan för människor, natur, kultur och djur, samt vattenverksamhet när tunneln ska dras under Mälaren. Järnvägsplanen prövas av Trafikverket och miljötillstånden prövas av mark- och miljödomstolen innan utbyggnaden startar.

Läs mer om planeringsfasen: Så planerar vi

För att bygga en så bra tunnelbana som möjligt är det viktigt att löpande informera, ha dialog och ta in synpunkter från allmänhet och berörda. Det kallas samråd och pågår under hela planeringsarbetet. Uppsökande samråd genomförs också för att nå målgrupper som kanske inte är så aktiva i samråden, till exempel skolungdomar, företag som kan påverkas och ideella föreningar.

Under samrådet kan både remissinstanser och allmänhet lämna synpunkter på planerna. Alla inkomna synpunkter och idéer gås igenom och sammanställs, för att säkerställa att viktig information kommer med i det fortsatta arbetet med planer och ansökningshandlingar. Det blir en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. En del kan arbetas in i planeringen, medan annat inte fungerar att ta hänsyn till. Inkomna synpunkter från varje samråd sammanställs och besvaras alltid i en särskild samrådsredogörelse som sedan finns tillgänglig här på webbplatsen.

När järnvägsplanen och miljödomen är klar går det inte längre att påverka planeringen av tunnelbanan. Men det finns alltid möjlighet att lämna synpunkter. Vi beaktar inkomna synpunkter när det är möjligt. Det är SL Kundtjänst som tar emot frågor och synpunkter.

Läs mer om genomförda samråd här.

Läs här och se en film om hur det går till att planera för ny tunnelbana.

Synpunkter från allmänhet och andra intressenter sammanställs och besvaras i en så kallad samrådsredogörelse. Synpunkter, undersökningar och inventeringar utgör underlag för beslut om inriktningar eller val som exempelvis stationer, stationsuppgångar och etableringsytor och järnvägsplanen.

Läs mer om planeringsfasen: Så planerar vi